Fiskesommaren fortsätter

Flugfisket har aldrig varit roligare än det är för tillfället. Tack vare goda kamrater, fin vägledning och inte minst en ny skräddarsydd båt har många nya fiskemöjligheter öppnats. Redan under hemfärden ifrån vår senaste tripp bestämdes nytt resmål. Lotten föll på grannlandet och fortsatt jakt på strömmarnas dam. För mig är det något speciellt med just harrfiske, det var så hela mitt flugfiskeintresse en gång startade och det har hängt i sedan dess. Fisken anses av många som idealisk för torrflugefiske då den gärna stiger till det som finns eller presenteras på vattenytan. Mönster som ofta nämns i samband med harrfiske och som alltid finns i mina askar är klassikern Superpuppan, F-Fly, TKK och min favorit Griffits Gnat. Flugorna som nämns här är enormt bra fiskeflugor, inget snack om den saken men någon fångstgaranti är det inte frågan om. Likt allt annat fiske så är det olika yttre omständigheter som avgör vad som är på menyn just precis vid fisketillfället. Allt som oftast kan harren, precis som öringen bli väldigt selektiv i sitt födosök. Det fick vi erfara första dagarna i de norska fjällen.

Aldrig har vi testat så många flugor utan att lyckas kroka en enda harr. Vakande fisk är det absolut ingen brist på men de ratar allt vi erbjuder för att i nästa sekund ta en dagslända som flyter förbi. Efter oändligt antal flugbyten får jag till sist lyfta på hatten och smått frustrerad tacka för mig. När skymningen kommer avtar vakandet och vi bestämmer oss för att åka till vår lilla säterstuga. En fiskedag kan inte avslutas på ett bättre sätt än med en brasa i kaminen, en kall pilsner och diskutera dagens bravader. Vi var överens om att våra dagsländor troligtvis var för stora och därför totalignorerats under första fiskedagen. Vi hade också sett aktivitet av nattsländor olivgrön ton. Som tur är så finns flugbindarlådan med och ett par timmar efter midnatt så har vi några skapelser som vi hoppas kunna leverera. Nästkommande dagar skulle visa sig bli årets flugfiskeupplevelse. våra teorier och flugbindningen kvällen innan verkade stämma och ge resultat, eller var det bara de yttre omständigheterna jag nämnde innan? Våra flugor ignorerades inte längre utan sågs som en mumsbit och varje kast kändes som det kunde resultera i en välmatad strömdam. På näthinnan ligger en specifik episod från onsdagens eftermiddagsfiske, vinden mojnar och vi bestämmer oss för att fiska i en lugnare del av älven. Som tur är har jag två hjältar till fiskekamrater, utan dom hade jag inte kommit i närheten av vattnet. Två vurpor, en knottinvasion och ett par svettdroppar senare satt jag med spöböj några hundra meter nedströms. Precis efter sjösättningen hittade jag en frekvent vakande fisk.

Hela sekvensen från första utlägget, flytet i linje mot ståndplatsen och att harren lugnt men bestämt tar flugan. Allt kändes helt perfekt, precis enligt drömbilden man målade upp i december månad när fiskeabstinensen var som allra störst. Dessa fiskedagar lever man på ett bra tag.

Tack Norge för denna gång, vi ses snart igen.

Gratulerar Micke till fin harr och n